Musgrave och Schumann

Sci-fi möter rokoko i Missy Mazzolis sinnesvigdande tondikt Sinfonia (for Orbiting Spheres), vilken inleder detta rymdinspirerade program. Kvällens huvudnummer är Thea Musgraves oboekonsert Helios, framförd av tyske solisten Juri Vallentin, där vi får följa den grekiska solgudens resa över himlavalvet. Robert Schumanns mer jordiskt orienterade, jublande första symfoni, också kallad "vårsymfonin", tar oss slutligen ner på jorden igen.
PÅ RESA I SOLSYSTEMET
Omloppsbanor står i centrum för kvällens rymdinspirerade program. Det inleds med hyllade New York-tonsättaren Missy Mazzolis Sinfonia (for Orbiting Spheres) ett spännande, knappt tio minuter långt stycke, vilket utspelar sig i solsystemets olika omloppsbanor. Här möter barocka stilfigurer framtiden i ett skruvat ljudlandskap med hisnande imaginära sci-fi-effekter. Därpå följer vi solens resa över himlavalvet i 96-åriga Thea Musgraves oboe-konsert Helios. Musgraves fäbless för att med musikaliska medel berätta en historia manifesterar sig åter i detta tjugo minuter långa, sinnligt dramatiska verk. I den grekiska mytologin färdas Helios över himlavalvet i sin brinnande vagn innan han sjunker ner i kvällens rike för att under natten färdas tillbaka med havsströmmarna till sitt gyllene palats i öster. Ett förlopp som orkestern i samspråk med den eminente tyske oboe-solisten Juri Vallentin i "rollen" som Helios raffinerat gestaltar. Efter paus spelar orkestern Schumans livsbejakande och grönblommande "vårsymfoni". Ett perfekt sätt att återvända ner till jorden och det jordiska. På pulten finner vi Norrlandsoperans egen Eduardo Strausser.